Användning och erfarenheter av ett svenskt-arabiskt dialogstöd som används inom mödrahälsovården

Sammanfattning av Dima Bitars doktorandarbete.

Bakgrund

Internationell migration har ökat de senaste åren och ca 30 000 syrier bor nu i Sverige vilka är en arabisktalande grupp. Kommunikation och kulturella problem utgör ett hinder inom mödrahoälsovården (MHV), då utrikesfödda kvinnor har ökad risk för sjuklighet och dödlighet hos mor och foster. Det råder ojämlika villkor i vården för utrikesfödda jämfört med inrikesfödda kvinnor pga. kommunikationssvårigheter, mindre deltagande i MHV och brist på kunskap om tillgång till vård. Idag används kommunikationsverktyg för att övervinna språkbarriärer som inte är anpassase till vård under graviditet och förlossning. Tillgång till kvalificerade tolkar är liten och kvaliteten på tolktjänster har försämrats vilket påverkar patientsäkerhet. Därför finns det behov av kommunikationsstöd på MHV. För att underlätta arbetssituationen för barnmorskor och för att öka patientsäkerheten har ett svenskt-dialogstöd Sadima.lnu.se utvecklats. Co-design användes för utveckling av dialogstödet vilket innebär ett samarbete mellan forskare och barnmorskor i fem olika steg; users´ needs and preferences, development, field testing I, refinement and field testing II. Måley med dialogstödet är att underlätta kommunikation mellan barnmorskor och arabisktalande kvinnor och hjälpa kvinnorna att få ökad infornation.

Syfte

Forskningsprojektets syfte är att beskriva utveckling och undersöka erfarenheter av kommunikation med hjälp av ett svenskt-arabiskt dialogstöd inom mödrahälsovården.

Metod

Projektet innehåller 4 kvalitativa studier. I delstudie 1 har minnesanteckningar från co-designprocessen beskrivit utmaningar med utveckling av innehåll i ett svenskt-arabiskt dialogstöd.  I delstudie 2 har arabisktalande kvinnor intervjuats om erfarenheter av dialogstödet. I delstudie 3 kommer fokusgruppsintervjuer att undersöka barnmorskors erfarenheter av dialogstödet. Delstudie 4 är en observationsstudie av interaktion vid barnmorskebesök när dialogstödet används i mödrahälsovården.     

Betydelse

Projektet kan bidra till att göra MHV mer jämlik, kommunikativ och patientsäker. Dialogstödet kan bidra till att arabisktalande kvinnor ökar sin förståelse om graviditet, förlossning och preventivmedel och att barnmorskor har kontroll över att kvinnor får rätt information. Studien förväntas ge ökad kunskap om digitalisering och kommunikation som led i e-hälsa 2025 där målet är att Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering och e-hälsa.

Doktorand: Dima Bitar, leg. barnmorska, doktorand, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.

Det här är en e-postadress

Huvudhandledare:  Emina Hadziabdic, leg. sjuksköterska, docent, Institution för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.

Biträdande handledare: Marie Oscarsson, leg. barnmorska, professor, Institution för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.    

Medverkande enheter Region Kronoberg: Kvinnokliniken.

Samerkan: Linnéuniversitetet, Region Kalmar, Region Skåne.

Tidsplan: Deltidsstudier 2021-2028.

Finansiering: Doktorandtjänst finansierad av Region Kronoberg samt Vinnova och Kampradstiftelsen.

Hemsida: Lnu

 

Senast uppdaterad: 7 maj 2021