Dödlighet och sjuklighet 15 år efter insjuknandet i diabetes, typ 1 och typ 2, i Kronoberg

Bakgrund

Diabetes är den kroniska sjukdom som drabbar flest, är livslång och kronisk och saknar bot, den enda utom infektioner som WHO bedömts ha högsta prioritet att bekämpa. Stora grupper nyinsjuknar varje år. Två huvudgrupper finns, typ 1 (T1D), förr barndiabetes och typ 2 (T2D), förr åldersdiabetes. Vi har i DIK-projektet visat att båda förekommer i alla åldrar. Sockerrubbning finns bakom två av tre nya hjärtinfarkter och stroke. För bästa behandlingsstrategi är det viktigt att veta mycket om insjuknandet. Förhållandena vid insjuknandet hos vuxna med T1D, särskilt i åldrar 40-100 år, var okända, före vår studie av 18-100 år med ny diabetes i Kronoberg med blodprov för diabetestyp (DIK). Det tar många år att utveckla komplikationer som kärlskador, därför behövs långtidsuppföljning. Behandlingsmetoder och läkemedel har också utvecklats och förändrats under det senaste decenniet.

Syfte

Att i en unik populationsbaserad patientgrupp med diabetes, insamlad vid nyinsjuknandet, undersöka och beskriva förloppet framför allt avseende dödlighet och hjärt-/kärlsjuklighet, men även andra sjukliga tillstånd och betydelsen av i sammanhanget väsentliga laboratorieparametrar, under de första 15 åren efter debut, för olika grupper avseende ålder, kön och diabetestyp, samt grad av egen insulinproduktion (C-peptid) och även i relation till läkemedelsanvändning.

Metod

Uppföljning efter 15 år, med hjälp av Socialstyrelsens hälsodataregister, som dödsorsaksregistret, diagnosregister för sluten och öppen vård, läkemedelsregistret och nationella diabetesregistret (NDR), för att se hur det gått för patienterna. På nedfrysta blodprov analyseras ämnen som kan vara relaterade till diabetes och/eller hjärt-/kärlsjukdom och eventuella samband studeras.

Betydelsen

Diabetestyp är bestämd via blodprovsanalyser, och både det, den totala populationstäckningen, och deltagande av alla åldrar, gör vår kohort unik globalt, vilket påpekats i reviewartikel från 2016, som rekommenderar att vår metod används internationellt i framtiden. Detta ger möjlighet att följa upp data med en annan noggrannhet, än enbart registerstudier ger, och kan ge ny och säkrare information angående dödlighet och sjuklighet för olika åldersgrupper och diabetestyper. Möjligheten att analysera fler markörer i blodprov kan ge ny kunskap om risker, prognos och kopplingar till inte tidigare kända markörer och sjukdomstillstånd vid diabetes samt information om utfall av olika läkemedelsbehandlingar.

Forskningsledare: Maria Thunander, medicine doktor, överläkare, FoU Kronoberg och Medicinkliniken, Centrallasarettet, Växjö, Region Kronoberg.

maria.thunander@kronoberg.se

Forskargrupp: Sara Holmberg, medicine doktor, allmän- och företagsläkare, FoU Kronoberg och Kommunhälsan, Inst. för Folkhälsa och vårdvetenskaper, Familjemedicin, Uppsala universitet; Magnus Hillman, doktor medicinsk vetenskap, Diabeteslaboratoriet, BMC, Lund samt Inst. för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet; Helene Ekström, medicine doktor, allmänläkare, FoU Kronoberg; Mona Landin-Olsson, professor, Endokrinologi och diabetes, Inst. för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet.

Samverkan: Region Kronoberg; Lunds universitet; Uppsala universitet.

Tidsplan: 2014-2023.

Finansiering: FoU-medel från Region Kronoberg; Kampradstiftelsen.