ForWomen, livssituationen för kvinnor som erhåller rättspsykiatrisk heldygnsvård
Sammanfattning av Jessica Reveljs doktorandarbete.
Bakgrund
Patienter i rättspsykiatrisk vård behöver förhålla sig till en ny justerad livsstil med begränsade möjligheter till autonomi. Vården erhålls på sjukhus anpassade utefter diverse säkerhetsföreskrifter, i många fall i låsta miljöer, där män och kvinnor får vård på samma avdelningar. Kvinnorna är i minoritet och har särskilda behov, utmaningar och sårbarheter Man kan anta att säkerhetsföreskrifter gällande arkitekturen och psykosociala faktorer är sådant som kan påverka inte bara en justerad livsstil utan även hur kvinnorna i kontexten hanterar sig själva samt den erbjudna vården. För att den rättspsykiatriska vården, som ska verka mellan rättssystemet och ordinarie hälso- och sjukvård, ska resultera i god vård och återanpassning till samhället krävs att förstå livssituationen för dessa kvinnor och hur den erfars av kvinnorna men även hur vårdpersonal erfar kvinnor som vårdas i kontexten.
Syfte
Det övergripande syftet för projektet är att belysa livssituationen för kvinnor som får rättspsykiatrisk heldygnsvård, innefattande fysisk och psykosocial vårdmiljö. Studierna ämnar utgå ifrån kvinnor som erhåller vård men också utifrån vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patientgruppen.
Metod
För att samla in data till studierna krävs deltagare från flertalet rättspsykiatriska kliniker/avdelningar runt om i Sverige vilka sammantaget innefattar allt från säkerhetsklass I till säkerhetsklass III. Huvudsakligen används ett induktivt förfaringssätt där resultatet baseras på berättelser från personer med levda erfarenheter av det som huvudsakligen studeras, kvinnors livssituation i rättspsykiatrisk heldygnsvård. I den första studien intervjuades kvinnor som får rättspsykiatrisk heldygnsvård medan fokus i den andra studien var upplevelser från personal gällande kvinnor som vårdas i kontexten. Den tredje studien är kvantitativ och enkäterna fokuserar på vårdmiljön och interaktionen mellan patient och vårdpersonal samt på delaktighet, dessa genomförs till både vårdpersonal och kvinnor som vårdas. Den fjärde studien är kvalitativ och avser att studera interaktioner mellan kvinnor och vårdpersonal, detta genom en observationsstudie.
Betydelse
Projektets resultat kan bidra till ökad kunskap om möjliga arbetssätt och förhållningssätt för vårdpersonal och hur de kan arbeta för god vård och skapa förutsättningar för att kvinnan även efter vårdtiden arbetar mot ett självständigt liv med god hälsa och utan att återfalla i brottslighet. Det skapar även möjlighet för beslutsfattare att ställa informationen i relation till samordning kring vårdmiljöns utformning och personalsammansättning.
Doktorand: Jessica Revelj, psykiatrisjuksköterska, Rättpsykiatriska Regionkliniken. Doktorand, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö.
Huvudhandledare: Mikael Rask, docent, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
Biträdande handledare: Märta Wallinius, docent, Evidensbaserad rättspsykiatri Lunds universitet, Rättspsykiatriska Regionkliniken, Växjö. Ulrica Hörberg, professor, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet.
Samverkan: Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM) Göteborgs universitet, Institutionen för vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö.
Tidsplan: 2019-2026.
Finansiering: Forskningsrådet för Hälsa , Arbetslivs och Välfärd (FORTE), Region Kronoberg, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS).