Musik, känslor och relationer – genomförande och utvärdering av en gruppintervention för barn som bor eller har bott på skyddat boende

Bakgrund

Varje år vistas drygt 6000 barn tillsammans med en vårdnadshavare på skyddade boenden i Sverige. Anledningen att vistas på skyddat boende är att det funnits våld och hot i de nära relationerna. Genom insatsens fokus på att både mildra symtom och förebygga sekundära symtom och svårigheter har resultaten relevans på såväl sekundärpreventiv som på specialistnivå. Gruppformatet bidrar ytterligare till möjligheten att nå ut till många barn. Att växa upp med våld i hemmet är en betydande riskfaktor vad gäller psykisk och fysisk hälsa och utveckling. De yngsta barnen är extra sårbara genom att de löper störst risk att utsättas för våld mot en förälder och samtidigt riskerar genomgripande negativ påverkan på grund av neurobiologisk omognad.  Barnet kan påverkas på kort och på lång sikt vad gäller psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och kognitiv utveckling. Musikbaserade interventioner har visat sig vara en effektiv insats preventivt och i behandling för barn och unga med psykisk ohälsa generellt och för barn utsatta för våld i familjen specifikt. Barn på skyddade boenden har idag i låg utsträckning tillgång till såväl behandlingsinsatser som fritidsaktiviteter.

Syfte

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om insatser för barn som bor eller har bott på skyddat boende. Forskningsfrågorna berör genomförbarheten av Musikgrupp för barn på skyddade boenden. Barns, föräldrars och professionellas erfarenheter av gruppverksamheten undersöks och utfall i form av förbättring vad gäller känslomässig reaktivitet, förmåga till känslomässig reglering, livskvalitet och psykisk hälsa utvärderas. 

Metod

Projektet har en naturalistisk studiedesign med blandad metod. I samarbete med 2-4 kvinnojourer erbjuds barn 3–10 år, som bor eller har bott på skyddat boende att delta i Musikgrupp. Tolv grupper med 4–8 barn i varje (48–96 barn) genomförs. Självskattningsformulär som avser mäta barnens psykiska hälsa, emotionella reaktivitet, förmåga till känslomässig reglering, och hälsorelaterad livskvalitet ges före och efter insats. Personal för loggbok vid varje grupptillfälle rörande praktisk genomförbarhet och eventuella anpassningar. Efter interventionen ges utvärderingsenkäter till barn, föräldrar och professionella och kvalitativa intervjuer med fokus på genomförbarhet, acceptans och erfarenhet av metoden genomförs med barn, mammor och professionella.  Intervjuer analyseras kvalitativt med interpretativ fenomenologisk analys och tematisk analys. Kvantitativa data analyseras med deskriptiv statistik och tillämpliga icke-parametriska eller parametriska metoder.

Betydelse

Forskningsprojektets förväntas bidra till fördjupad kunskap om verksamma insatser till barn utsatta för våld i hemmet. Resultaten av projektet förväntas vara direkt applicerbara i utveckling och erbjudande av insatser till en särskilt sårbar grupp: barn på skyddade boenden, vilka identifierats ha ökad risk för psykisk ohälsa och idag har bristande tillgång till insatser. Genom insatsens fokus på att både mildra symtom och förebygga sekundära symtom och svårigheter har resultaten relevans på såväl sekundärpreventiv som på specialistnivå. Vi har inte kännedom om att liknande verksamhet bedrivs i Sverige idag.

Forskningsledare: Karin Pernebo, fil.dr/leg. psykolog/leg. psykoterapeut, Specialistpsykiatrin, Region Kronoberg.

karin.pernebo@kronoberg.se

Samverkan: Musik i Syd, Kvinnojouren Blenda, Familjefridsjouren Höganäs.

Tidsplan: 2023-2026.

Finansiering: Region Kronoberg, Musik i Syd.