Biomarkörer och hyperspectral bilddiagnostik vid diabetesretinopati
Sammanfattning av Sven Hectors doktorandarbete.
Bakgrund
Diabetesretinopati är den viktigaste bidragande orsak till synnedsättning och blindhet hos patienter med diabetes mellitus. Processen är ofta långsam och i Sverige screenas alla patienter med diabetes mellitus var tredje år för diabetesförändringar med ögonbottenfoto på ögonmottagning, samt i primärvård eller på medicinklinik. För att minska risken för att diabetsförändringarna i framtiden ska påverka synen behöver behandling sättas in i rätt tid innan diabetesförändringarna blir synhotande. Till hjälp har ögonläkaren utöver ögonbottenfoto även HbA1c samt övrig kärlstatus som samlas in av diabetologer och diabetessköterskor.
Syfte
Att utvärdera om biokemiska biomarkörer så som sCD163 och metalloproteaser samt hyperspektral avbildning av näthinnan kan underlätta bedömning av diabetesretinopati. Dessutom vill vi undersöka om höga nivåer av sCD163 och metalloproteaser kan förutspå en snabb försämring av diabetesretinopati hos individer med diabetes.
Metod
I en prospektiv studie mellan 2009 och 2011 rekryterades initialt 290 diabetes patienter från diabetesmottaningen på centrallasarettet i Växjö. Data insamlades för diabetesretinopati och inflammatoriska biomarkörer hos patienter med Typ 1 diabetes. Fundusfotografier för bedömning av diabetesretinopati utfördes på ögonkliniken i Växjö och Ljungby. Fundusfotografierna utfördes i enlighet med Region Kronobergs screeningsprogram för diabetesretinopati. Inklusionskriterier var 1) patienter med typ 1 diabetes (T1D) som deltagit i vår tidigare tvärsnittsstudie om diabetesretinopati år 2009, 2) fundusfotografier har utförts både vid baslinjen och vid minst en uppföljning, och 3) biokemiska analyser av sCD163, metalloproteinases (MMPs) och tissue inhibitors of metalloproteinases (TIMPS) var utförda vid baslinjen. Sammanlagt 270 personer uppfyllde inklusionskriterierna. I den andra delen av projektet kommer vi studera hyperspectral avbildningn av näthinnan hos patienter med diabetes typ 1 och 2 och jämföra dessa med data från friska frivilliga. Fotografering med hyperspektralkamera för diagnostik och uppföljning kommer ske i samband med att patienterna kommer på kliniska besök enligt klinikens vanliga rutiner.
Betydelse
Fler biomarkörer för diabetesretinopati skulle kunna förbättra klinikerns diagnostiska precision så att man med större säkerhet kan avgöra vilka patienter som kommer utveckla synhotande diabetesretinopati. Hyperspektral avbildning kan ge en karta som speglar molekylära egenskaper på näthinnan, där det går att urskilja sjuk och frisk vävnad på ett sätt som inte tidigare varit möjlig. Hyperspektral avbildning skulle kunna skärpa diagnostiken eller uppföljningen vid näthinnesjukdomar (t.ex. diabetes, ischemi, blödningar eller undvika biopsi och enukleation dvs. ta bort ögat, för diagnostik av uveala melanom) samt vid systemsjukdomar som t.ex. vissa neurologiska sjukdomar, exempelvis Alzheimers sjukdom eller multipel skleros (MS).
Doktorand: Sven Hector, specialistläkare, Ögonkliniken Kronoberg, doktorand vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Huvudhandledare: Rafi Sheikh docent i oftalmologi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Biträdande handledare: Eva O. Melin, med.dr, FoU Kronoberg; Malin Malmsjö professor i oftalmologi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Tidsplan: 2023-2028.
Finansiering: Doktorandtjänst finansierad av FoU Kronoberg samt externa medel som söks löpande.