Cancerdetektion och risk för komplikation vid utredning av prostatacancer
Sammanfattning av Joakim Örtengrens doktorandarbete.
Bakgrund
Med mer än 1,4 miljoner nya fall år 2020 är prostatacancer den näst vanligaste cancerformen bland män i världen. I Sverige får mer än 10 000 män diagnosen varje år. Länge har rektal palpation av prostatakörtel och ultraljudsledd transrektal biopsi varit standard vid utredning. Att vid varje tillfälle kartlägga körteln så bra som möjligt med biopsi är målet. Ett sätt att förbättra diagnostiken kan vara att nå den främre delen av prostata dit traditionell vävnadsprovtagning kan ha svårt att nå. En infektion efter vävnadsprovtagning är en välkänd komplikation som drabbar 3–7 procent. I syfte att strukturera användandet av bredspektrumantibiotika infördes 2015 i Region Kronoberg en rutin med urinodling inför transrektal prostatabiopsi.
Syfte
Att undersöka om rutin med vävnadsprover från främre del av prostatakörtel ökar cancerdetektion och om rutin med urinodling samt riskfaktoridentifiering kan minska andel som drabbas av infektion efter vävnadsprovtagning.
Metod
Delarbete I är en randomiserad klinisk studie i Region Kronoberg vid första transrektala re-biopsi, där 340 män slumpades 1:1: standard 12 stycken side-fire biopsi eller 6 laterala side-fire och 6 anteriora end-fire biopsier. Primärt utfall cancerdetektion och sekundärt var fynd av kliniskt signifikant cancer och komplikation som leder till åtgärd. Delarbete II utvärderar primärt om en rutin i Region Kronoberg med urinodling inför biopsi minskar risken för post-biopsiinfektion samt sekundärt i vilken utsträckning det leder till ändrad antibiotikaregim. Populationen är alla biopsitillfällen från 2010 – 2019, totalt 5788 stycken, perioden 2010–2014 är kontrollperiod och studieperiod 2015–2019 då rutinen infördes. Delarbete III använder samma biopsi-kohort som delarbete II men söker identifiera riskfaktorer för infektion efter biopsi. Primärt utfallsmått är infektionskomplikation inom 30 dagar och sekundärt riskfaktorer för inneliggande vård. I delarbete IV kommer de identifierade riskfaktorerna från delarbete III valideras mot nationella registerdata via PCBase som länkar vårt nationella Prostatacancerregister mot flera andra nationella register. Samtliga studier är etikgodkända.
Betydelse
I Region Kronoberg utreds mellan 600–800 män varje år för misstänkt prostatacancer. Förbättrad diagnostik och minskad risk för komplikation till diagnostik leder till minskat lidande för individ och minskade kostnader för sjukvården.
Doktorand: Joakim Örtegren, specialistläkare urologi och allmänkirurgi, doktorand vid Institutionen för Kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
Huvudhandledare: Ola Bratt, specialistläkare urologi, professor vid Institutionen för Kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
Biträdande handledare: Henrik Kjölhede, specialistläkare urologi och allmänkirurgi, docent vid Institutionen för Kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
Medverkande enheter Region Kronoberg: Kirurgkliniken, Klinisk Mikrobiologi och Infektionskliniken.
Tidsplan: 2019–2027.
Finansiering: FoU-tjänst på Kirurgkliniken 2020–2024 samt anslag från Cancerstiftelsen Kronoberg och personligt stipendium från patientorganisation ProLiv Kronoberg.