Akademiska vårdcentraler
Akademiska vårdcentraler stärker förutsättningarna för att bedriva forskning inom primärvården. I samarbete med allmänmedicinskt kunskapscentrum arbetar vi för att utveckla och integrera forskning och utbildning med den kliniska verksamheten. Sedan 2023 är Skärvet och Capio Hovshaga akademiska vårdcentraler.
Uppdrag
Uppdraget handlar om att främja forskningen inom primärvården och utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen för samtliga professioner. I forskningen ingår både att driva egna forskningsprojekt såväl som att delta i datainsamlingar i samarbete med lärosäten.
Akademiska vårdcentraler har ett utökat utbildningsuppdrag med kontinuerliga VFU/VIL-platser för läkarstudenter och andra yrkesgrupper inom primärvården. Det ska finnas en välfungerande utbildningsstruktur för AT/BT, ST och sjuksköterskor.
Varje akademisk vårdcentral ska etablera en struktur där forskningsmeriterad personal möjliggör fler studier för patienter att medverka i samt möjlighet att integrera studentledda mottagningar.
AVC Skärvet och Capio Hovshaga har gemensamma möten 6 ggr/ år för att diskutera forskning, studentmottagning och för att arbeta med förbättringar och utveckling. Tillsammans har vi initierat projekt som lunchföreläsningar, micro-teaching och journal clubs. Vi har valt att satsa på lunchföreläsningar för att öka kunskapen och för att stärka det kritiska tänkandet inom primärvården. Föreläsningarna är helt digitala och vänder sig till all personal på alla länets vårdcentraler samt till kommunernas sjuksköterskor.
Ansökan om att bli akademisk vårdcentral
För att bli en akamedisk vårdcentral måste man uppfylla vissa kriterier. Bland annat ska det finnas en utsedd ansvarig för forskning och för utbildning av studenter. Det ska finnas en forskningssköterska (20 %) och en handledare, disputerad eller doktorand (25 %), som ansvarar för forskning och handledning. Vårdcentralen har också ett utökat utbildningsuppdrag och ska bedriva aktiv forskning och datainsamling. Se samtliga kriterier och information om hur man ansöker i kravspecifikationen:
Forskning och publikationer
SANT
En randomiserad läkemedelsstudie om kåvepeninbehandling av strep-A negativ tonsillit. Avsikten med denna studie är att ta reda på om penicillin hjälper mot halsfluss när den orsakas av andra bakterier än grupp A streptokocker samt att följa läkningsförloppet vid halsfluss oavsett vilken bakterie som orsakar besvären. Syftet är både att förbättra behandlingen av halsfluss och minska antibiotikaanvändningen. Studien bedrivs både på Capio Hovshaga och Skärvet och har pågått sedan 2023. På grund av svårigheter att rekrytera patienter är studien fortfarande pågående.
ActiVal
Syftet med projektet är att hos personer med nedstämdhet utforska möjliga samband mellan individuella rörelsemönster och hur man svarar på olika antidepressiva behandlingar. Förhoppningen är att man framöver ska kunna förutsäga vilken behandling som passar individen bäst utifrån det egna rörelsemönstret. Resultaten av denna studie kommer att lägga grunden för personlig behandling av patienter som lider av nedstämdhet. Forskningsprojekt leds av NorthernLight Diagnostics. Studien bedrivs på Capio Hovshaga och Skärvet.
Dermalyzer II
Fortsättningsstudie på Dermalizer I med fokus på hudcancerdiagnostik. Skärvet
HEFESTOS 3.7
Observationsstudie vid försämring av hjärtsvikt. Europeisk studie som utgår från Barcelona och bedrivs bl a på Skärvet och Capio Hovshaga.
Känslofokuserade digitala interventioner för patienter med medicinskt oförklarade symtom
Funktionella somatiska syndrom (t.ex. irritabel tarm, fibromyalgi) och medicinskt oförklarade symtom (t.ex. kronisk primär smärta) är mycket vanligt förekommande i primärvården. Dessa patienter använder 14 gånger fler läkarbesök än befolkningen i allmänhet, men beskriver sig mindre nöjda med den vård de erbjuds.
Aktuell neurologisk forskning visar att kroppsliga symptom kan uppkomma även utan att man kan hitta någon tydlig fysisk orsak eller skada. Symptomen beror då på en ökad känslighet hos nervbanor i hjärnan och forskning talar för att dessa nervbanor som påverkar symptomen kan läras om. I studien används bl a korttidspsykodynamisk terapi, Emotional Awareness and Expression Therapy (EAET) och Intensive Short Term Psychodynamic Therapy (ISTDP) för att patienten ska nå en ökad medvetenheten om sina känslor och lära sig att bättre uppleva, uttrycka och reglera dessa. Behandlingen består i att identifiera förhållandet mellan kroppsliga besvär och de känslor som möjligen påverkar dem.
Forskningsprojektet bedrivs av Stockholms universitet i samarbete med bl a Mattias Rööst, Capio Hovshaga.
LILAC-HF
Effekten av icke invasiv lungvatskematning hos patienter med hjartsvikt inom primarvården. Remote Dielectric Sensing (ReDS) är en ny, icke-invasiv teknologi som mäter vätskenivån i lungorna på bara 45 sekunder och presenterar resultatet i procent. Denna snabba och precisa metod möjliggör tidig upptäckt av försämrad hjärtsvikt och kan bidra till att förebygga behovet av sjukhusinläggning. Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka om användningen av ReDS kan minska akuta vårdbesök för hjärtsvikt, oplanerade sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt samt dödsfall oavsett orsak hos patienter med hjärtsvikt. Man vill också utvärdera interventionsprocessen samt identifiera hinder och möjliggörande faktorer för implementeringen av programmet. Forskningsprojektet bedrivs av Linköpings universitet och genomförs på Capio Hovshaga under våren samt på Skärvet under hösten 2026.
PushMe
En forskningsstudie om sms-baserade livsstilsråd till hypertonipatienter avslutades 2024. Forskningsprojektet var koordinerat från Lunds universitet och studien genomfördes bland annat på Skärvet och Capio Hovshaga. Hypertonipatienterna delades in i två grupper där hälften fick sms-baserade livsstilsråd och hälften inte. Resultaten av forskningsstudien publicerades i februari 2025.
Dermalyzer
Hudcancerdiagnostikprojekt under ledning av Professor Magnus Falk, Linköpings universitet. Skärvet.
Användning av hjärtålder baserat på avancerad EKG för att förbättra blodtryck i en primärvårdspopulation
Denna pilotstudien undersöker genomförbarheten av att patienter med högt blodtryck får information om sin EKG-baserade hjärtålder. Friska individer har i medeltal samma hjärtålder som kronologisk ålder. Patienter med riskfaktorer har i genomsnitt ett hjärta som är sju år äldre än deras egentliga ålder och patienter med känd hjärtsjukdom har ett hjärta som i medeltal är 14 år äldre. Många riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är livsstilsrelaterade och därmed påverkbara. Det är viktigt för individer med förhöjd risk att förstå sin risk för framtida hjärtkärlsjukdom och ett sätt att kommunicera denna risk är att presentera den som "hjärtålder". Hypotesen är att individer som får kännedom om sin hjärtålder motiveras att vidta livsstilsförändringar och öka läkemedelsföljsamheten, vilket i sin tur kan sänka blodtrycket. Capio Hovshaga
Baserat på pilotstudiens resultat pågår också en större randomiserad studie vars syfte är att undersöka effekten på blodtrycket när patienter informeras om sin hjärtålder.
Karin Svensson Söderberg, doktorand och specialist i allmänmedicin VC Lammhult.
Här presenteras ett urval publikationer författade av forskare vid AVC och AMK:
Viktor Carlsson
Bratt AS, Carlsson V, Meakin, E., Gustafsson, I. Relatives' lived experiences of losing a loved one to COVID-19 : an interpretative phenomenological analysis. Nordic Psychology. 2024;76(3):395-410.
Carlsson V, Gustafsson, I, Berg Ljungdahl, H., Bratt AS (2025). ‘We Did the Very Best We Could for the Residents’ : A Thematic Analysis of Work Experience in Swedish Nursing Homes During the COVID‐19 Pandemic. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2025;39(3):e70052.
Tuvesson H, Gunnarsson, A B, Sjösten M, Carlsson V, Holmberg S, Wagman P, et al. What people with stress-related disorders experience as being supportive for recovery : a systematic review and meta-synthesis of qualitative studies. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2025;20(1).
Olof Cronberg
Cronberg O, Tyrstrup M, Ekblom K, Hedin K. Factors influencing antibiotic prescribing for respiratory tract infections in primary care–a comparison of physicians with different antibiotic prescribing rates. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2024;42(3):424-434.
Cronberg O, Tyrstrup M, Beckman A, Carlsson S, Ekblom K, Moberg A, et al. Penicillin V as first-line treatment of pneumonia in primary care: a registry-based study. Clinical Microbiology and Infection. 2025;32(1):72-79.
Cronberg O. Antibiotic Prescribing in Primary care -Studying the Management of Infections using Real-World Data. Lund:Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series. 2025;117.
Sofia Olofsson
Olofsson S, Karlsson F, Pikkemaat M, Ekman B, Rööst M, Thulesius H, et al. Physicians' intentions to use digital tools–a comparative survey, before and after the COVID-19 pandemic, in Southern Sweden. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2024;42(4):497-514.
Jon Pallon
Borgström Bolmsjö B, Bredfelt J, Calling S, Glock H, Milos Nymberg V, Bengtsson Boström K, et al. Health-promoting text messages to patients with hypertension—A randomized controlled trial in Swedish primary healthcare. PLoS ONE. 2025;20(2):e0314868.
Pallon J, Hedin K. Use of point-of-care tests in pharyngotonsillitis–a registry-based study in primary health care. Scandinavian Journal of Primary Health care. 2025;43(1):164-172.
Rosander C, Israelsson Larsen H, Karlsson E, Pallon J, Samefors M, Thulesius H, et al. How consistent are sick leave assessments? Variation among primary care physicians in Sweden. Scandinavian Journal of Primary Health Care 2025;doi: 10.1080/02813432.2025.2577665.
Mattias Rööst
Ritsinger V, Gunnarsson R, Melin E, Hillman M, Stogianni A, Holmberg S, et al. Cardiovascular disease and beta-cell function at diagnosis of serologically defined adult-onset type 1 and type 2 diabetes in two Swedish cohorts 15 years apart. BMJ Open. 2025;15(7):e095630.
Maroti D, Ljungdahl M, Petersen H, Rööst M, Lumley MA, Falkenström F, et al. ”Guided versus Unguided Internet-Administered Emotional Awareness and Expression Therapy (I-EAET) for Patients with Persistent Physical Symptoms:A Randomized Trial”.
Lilliengren P, Ljungdahl M, Rööst M, Falkenström F, Town J, Maroti D. ”Online Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) for Treatment-Resistant Somatic Symptom Disorder: An Interrupted Time-Series Study”.
Karin Svensson Söderberg
Svensson Söderberg K, Kronestedt Lundevall L, Lindow T, Braun O.Ö, Smith J.G, Sundquist K, et al. Heart failure in Southern Sweden (HISS): a cross-sectional analysis of primary care patients’ characteristics and physicians’ adherence to guideline-directed medical therapy BMJ Open. 2025;15(11): e101178.
Hans Thulesius
Rosendahl A, Vanaveski A, Pil-Toom L, Blumfelds J, Silinja V, Brekke M, et al. General practitioners' clinical decision-making in patients that could have cancer: a vignette study comparing the Baltic states with four Nordic countries Scandinavian Journal of Primary. Health Care. 2025;43(2):403-410.
Busch F, Hoffman L, Xu L, Jian Zhang L, Hu B, García- Juárez I, et al. Multinational Attitudes Toward AI in Health Care and Diagnostics Among Hospital Patients. JAMA Network Open. 2025;8(6):e2514452.
Halmambetova E, Nilsson E, Fagerström C, Thulesius H, Axelsson C, Aidemark J, et al. Digital chat-based care assessments in primary healthcare: nurses’ work experiences and training needs. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2025;43(4):846-858.
Kontakt
- E-post: ase.magnusson@kronoberg.se
- Telefon: 0767-20 75 62
FoU-handledare, forskningsansvarig
- E-post: mattias.roost@kronoberg.se
- Telefon: 0767-20 78 09