Krisberedskap i Region Kronoberg

Mål för krisberedskap

Det övergripande målet för Region Kronobergs krisberedskap är att minimera konsekvenserna av somatiska och psykiska följdverkningar för drabbade vid allvarlig händelse.

Detta nås bland annat genom att:

• Via analyser systematiskt och fortlöpande identifiera risker och sårbarheter och utifrån dessa vidta åtgärder som minskar risken för allvarliga händelser
• Upprätthålla och säkerställa funktions- och driftsäkerheten genom kontinuitetsplanering
• Snabbt kunna larma, aktivera och samordna Region Kronobergs olika verksamheter
• Hantera informationen snabbt och effektivt
• Kunna aktivera krisledningen dygnet runt
• Ha en väl förberedd och övad personal

Tjänsteman i beredskap

Region Kronoberg har en Tjänsteman i beredskap (TiB). TiB är i beredskap dygnet runt årets alla dagar. 

Vid hot om eller konstaterad allvarlig händelse i regionens verksamheter, har TiB ansvar för att säkerställa att nödvändiga beslut fattas, åtgärder vidtas och resurser kommer igång. TiB är också en viktig länk in i Region Kronoberg för samverkande aktörer och myndigheter.

TiB arbetar på direktiv av och med mandat från regiondirektören.

Vid en allvarlig händelse där det krävs ledning och samordning av regionens resurser ansvarar TiB för att ett sådant beslut fattas. TiB utgör särskild krisledning fram tills dess att regiondirektören är på plats.

Kommunikatör i beredskap

Kommunikatör i beredskap, KiB är Region Kronobergs 24-timmars kommunikationsberedskap. KiB finns för att på ett tidigt skede säkerställa intern och extern kommunikation i samband en allvarliga händelse.

KiB samverkar med Tjänsteman i beredskap,TiB, vid allvarliga händelser eller vid förvarningar om sådana. KiB arbetar även självständigt beroende på typ av "larm". KiB avgör själv eller i samråd med ansvariga om vilka kommunikationsinsatser som behöver göras.

För att säkerställa kommunikationen, internt och externt i samband med en händelse som riskerar att, eller som redan påverkar Region Kronobergs verksamheter finns KiB, kommunikatör i beredskap dygnet runt.

Krissamverkan Kronoberg

Olika aktörer har olika roller i det svenska krishanteringssystemet.  Ingen har mandat att ta över någon annans ansvar, och ingen kan ensam hantera en allvarlig händelse eller kris. Det ställer höga krav på vår förmåga att samverka, vilket sker genom Krissamverkan Kronoberg.

I Kronobergs län har vi organiserat samverkan mellan krishanteringssystemets aktörer under namnet Krissamverkan Kronoberg. Det är viktigt att också andra aktörer än de offentliga, till exempel universitetet, näringslivet och frivilliga deltar i samverkan.

Organisation

Krissamverkan Kronoberg jobbar i samverkan både före, under och efter krisen. Det innebär att vi arbetar tillsammans med att minska sårbarheter och öka förmågan att hantera olika händelser, lika väl som att samverka när en kris inträffar. En viktig del av samverkan är också kunskapsutbytet mellan organisationerna och det gemensamma lärandet efter en kris. 

Krissamverkan Kronoberg består av en styrgrupp och arbetsgrupper sammansatta av representanter från de olika organisationerna. Det finns arbetsgrupper som till exempel jobbar med kriskommunikation, radiokommunikationssystemet Rakel, rutiner för samverkan och ledning och krisstöd. Inom nätverket finns också en arbetsgrupp för frivilligorganisationer.

Styrgruppen i Krissamverkan Kronoberg består av representanter från:

• Länsstyrelsen (ordförande)​
• Polismyndigheten
• Region Kronoberg
• Försvarsmakten
• Länets kommuner
• Länets räddningstjänster

En annan viktig del av Krissamverkan Kronoberg är Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. Rådet leds av landshövdingen och består av ledningsrepresentanter från de olika aktörerna. Regionala rådet diskuterar aktuella frågor inom krisberedskapsområdet och tar ut den långsiktiga inriktningen för olika satsningar.

Samverkansledning

När en kris eller allvarlig olycka inträffar finns rutiner för att snabbt komma igång med gemensam krisledning. Vid komplexa händelser eller stora kriser upprättas en så kallad samverkansstab, som av leds av Länsstyrelsen. Samverkansstaben arbetar bland annat för att sammanställa lägesbild, analysera tänkbara händelseutvecklingar, samordna insatser och överblicka resursbehov.

Samverkansövningar

I Krissamverkan Kronoberg genomförs en gemensam krisövning ungefär vartannat år där aktörerna övar tillsammans. Då övas ett fiktivt scenario i allt från första larmet om att något inträffat till upprättande av stab och ”hantering” av händelsen. Scenarion som har övats är exempelvis värmebölja, snöstorm, pandemi, terrorattentat med mera.