Vanliga frågor och svar

Barnens bästa gäller! i Kronoberg var namnet på den övergripande process där vi arbetade fram ett förbättrat arbetssätt kring barn och unga. Det arbetssättet, eller den arbetsmodellen, heter Kronobarnsmodellen.

Anledningen till att processen och arbetsmodellen heter olika saker är för att det ska vara enkelt att skilja på vad som är processarbete och vad som är arbetssättet vi ska använda i våra verksamheter. Exempel på processarbete är arbetsgrupper med olika uppgifter, workshops, framtagande av material, diskussioner länsövergripande inom olika yrkesgrupper eller områden kring våra behov. Exempel på delar i Kronobarnsmodellen, arbetssättet, är främjande och förebyggande arbetssätt, samverkansmöten kring det enskilda barnet, upprättande av en barnets plan etc.

Kronobarnsmodellen är det länsgemensamma arbetssätt, den arbetsmodell, vi tagit fram i Kronbergs län. Kronobarnsmodellen bygger på att alla barn och unga i Kronoberg ska få likvärdiga och jämlika förutsättningar för en god uppväxt. Modellen vilar på barnkonventionen och barnets rätt att vara delaktig. Den bygger även i stor utsträckning på att skapa tillit mellan både barnet, vårdnadshavare och verksamheter i samhället men även mellan olika verksamheter.

Kronobarnsmodellen består förenklat av tre delar; i grunden ska alla verksamheter arbeta främjande och förebyggande så så många barn som möjligt får sina förutsättningar mötta utan att behöva specifika insatser från samhället. I nästa steg, när vi uppmärksammar något som inte verkar stå rätt till kring ett barn, ska vi hantera det i ett så tidigt skede som möjligt. Det kan vara tidigt i barnets liv men även tidigt i ett skeende, till exempel om något hänt i barnets familj. I det tredje steget handlar det om att alla relevanta parter ska samverka på ett bra sätt med och kring barnet när det finns behov av samverkan.

Kronobarnsmodellen innehåller olika verktyg som hjälp och stöd. Exempel på dessa är praxismodellen, barnensbästa-hjulet och barnets plan med mera.

Till Kronobarnsmodellens verktyg och material

Praxismodellen är ett verktyg för att strukturera upp arbetet inom Kronobarnsmodellen. Praxismodellen består av tre olika delar där den första delen handlar om att uppmärksamma ett barns behov av hjälp eller stöd.

Den andra delen vänder sig till personer inom verksamheterna i länet, särskilt den nyckelperson som kallas barnensbästa-ansvarig och handlar om att göra en översiktlig och holistisk informationsinsamling och analys av barnet situation. Analysen ska ligga på en nivå så den hjälper barnensbästa-ansvarig att veta om barnets behov kan lösas inom den egna verksamheten eller om det behövs samverkan kring barnet.

Behövs samverkan går man vidare till det tredje steget i praxismodellen som handlar om att barnensbästa-ansvarig bjuder in alla relevanta parter till ett samverkansmöte. I mötet är även barnet, om det är möjligt, och vårdnadshavarna likvärdiga deltagare. Om samverkan bedöms behövas upprättas en barnets plan, en samverkanskarta med kontaktuppgifter under mötet.

Barnets plan är det samverkansdokument, en samverkanskarta, som uppförs i Kronobarnsmodellen när det behövs samverkan kring ett barn. I planen skriver man in vilka verksamheter som deltar i samverkan samt vilka insatser som ska göras inom respektive verksamhet. Man skriver även in en kontaktperson med kontaktuppgifter kopplad till varje verksamhet så det blir tydligt för såväl barn, vårdnadshavare och de inblandade verksamheterna vem som gör vad och hur man tar kontakt.

Texten i barnets plan ska vara nödvändig, relevant och proportionering för det individuella barnets behov. Journalanteckningar och annan sådan dokumentation förs i respektive verksamhet. Barnets plan är barnets men ska finns tillgänglig för de inblandande parterna och kontinuerligt utvärderas och uppdateras.

För legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal finns barnets plan, meddelandefunktion, kallelsefunktion och möjlighet till säkra digitala möten tillgängligt i Cosmic Link.  

Vi arbetar för att få till en digital lösning för övriga parter men än så länge finns den som ifyllbar pdf på hemsidan och måste hanteras i enlighet med sekretesslagstiftningen.

Nej. En barnets plan upprättas endast då det finns behov av samverkan kring ett barn.

Link är en modul kopplad till journalsystemet Cambio Cosmic. Detta innebär inte att man är inne i journalsystemet i Link utan kan få tillgång till delar för att underlätta samverkan i en patientsäker miljö. Link används till exempel i stor utsträckning av omsorgsförvaltningar och regionen kring äldre, som finns i båda verksamheterna.

• 6 maj 2020, beslut i styrgruppen Barnen bästa gäller (nuvarande länets ledningsgrupp) om framtagande av digital plattform för barnets plan.
• Hösten 2020, huvudprojektledare personcentrerad vård och länsgemensam processledare för samtal med forskarna (Torbjörn Forkby och Mats Anderberg), parter inom hälso- och sjukvården och IT VIS (vårdinformationssystem) om möjliga lösningar. Olika plattformar/lösningar undersöktes men hög kostnad för parterna, GDPR, avsaknad av arkivfunktioner, patientsäkerhetsbrister med flera brister gjorde att vi landade i ett försöka skapa en lösning med utgångspunkt i Cambio Cosmics modul Link.
• Från vintern 2020 aktivt arbete från huvudprojektledare personcentrerad vård, länsgemensam processledare, IT VIS, Link-sköterskor, MAS-nätverk, projektgrupp personcentrerad vård, elevhälsochef, regionjurist och kommunjurist med flera för att säkerställa en hållbar lösning med utgångspunkt i det gemensamma språket. Remisser i olika led samt information till tvärgrupp barn.
• Från vinter 2020 har arbetet med Link varit en stående punkt på styrgruppens/länets ledningsgruppsmöten för att följa arbetet och ge möjlighet till frågor och inspel. Även forskargruppen har haft tillgång till informationen på plats eller via protokoll och via oregelbundna möten med länsgemensam processledare.
• Augusti 2022, barnets plan mallen färdig med rätt sökord i Link. Messengerfunktion och stöd för säkra digitala möten i Link-modulen.
• Oktober/november 2022, workshops för hälso- och sjukvårdspersonal i Link samt digital information/utbildning för legitimerad elevhälsopersonal och andra intresserade.
• 1 november 2022, Link-lösningen går i skarpt läge.
• December 2022, två extra tillfällen digital information/utbildning legitimerad elevhälsopersonal efter önskemål från länets ledningsgrupp/skolchefsnätverket.
• 8 februari 2023, Kronoberg vinner Cambio Cosmic Award 2023 för att ha tagit fram en digital lösning mellan kommun och region, vilket vi är ensamma om i landet. Intresset från SKR (Sveriges kommuner och regioner), Skolverket, Socialstyrelsen och olika regioner växer.
• Våren 2023, fortsatt arbete med att möjliggöra för att ge fler yrkesgrupper tillgång till Link.
• 3 mars 2023 beslut i länets ledningsgrupp/skolchefsnätverket om att tydligare kommunicera att Link ska användas av legitimerad elevhälsopersonal.
• 5 maj 2023 uppföljning i länets ledningsgrupp hur många legitimerade elevhälsopersonal som använder Link. För att kunna släppa på fler yrkesgrupper måste första gruppen vara igång.
• 3 november 2023 förtydligade länets ledningsgrupp att Link ska användas i så stor utsträckning som möjligt.

I Kronobarnsmodellen utgår vi, i enlighet med barnkonventionen, från det enskilda barnets förutsättningar och behov. Det innebär att den person som är bäst lämpad att titta på barnets situation gör det. 

Vi behöver ett ramverk för att säkerställa alla barns jämlika villkor men sedan måste vi beakta varje enskilt barns förutsättningar och vilka som känner barnet bäst. Vi vet till exempel att cirka 85% av barnen mellan 1-5 år i Kronoberg går i förskolan. Går barnet i förskolan är det även där barnensbästa-ansvaret måste ligga för det barnet. I skolan kan det handla om att rektor delegerar ansvaret för informationsinsamling och analys till exempelvis elevhälsoteamet.

För att säkerställa jämlikheten följer barnensbästa-ansvarig barnets ålder i själva ramen för Kronobarnsmodellen. Barnensbästa-ansvarig finns alltså oftast i mödravården före barnet födelse, i barnhälsovården då barnet är fött fram till dess barnet börja i förskoleklass och rektor i den skolform barnet går tar över ansvaret. Om barnet inte börjar i gymnasiet eller hoppar av skolan tar KAA-ansvarig (kommunalt aktivitets ansvar) över barnensbästa-ansvaret.

Barnensbästa-ansvarig är den funktion i Kronobarnsmodellen som fångar upp eller tar emot andras oro för ett barns situation och gör en informationsinsamling och analys av barnets situation. Barnetsbästa-ansvarig ska utgå ifrån barnets behov, men följer ofta ramverket efter ålder (se i fliken ovan).

Översikten av barnets situation ska vara ganska enkel och ge en holistisk bild. Till sin hjälp har barnensbästa-ansvarig praxismodellen och dess olika delar.

När översikten är gjord ställer sig barnensbästa-ansvarig frågan om barnets behov kan uppfyllas i den egna verksamheten? Om alla möjligheter att göra så är uttömda eller om det finns något mer att göra? Kan verksamheten möta barnets behov gör man så och ärendet avslutas.

Kan inte den egna verksamheten uppfylla barnets behov handlar nästa fråga om ifall ärendet helt och hållet ligger inom ramen för en annan verksamhet? Är så fallet överlämnas ärendet till den verksamheten.

Är det däremot så att det behövs samverkan mellan två eller fler parter för att uppfylla barnets behov får barnensbästa-ansvarig inhämta samtycke och bjuda in till ett samverkansmöte. I mötet är barnet, om det är lämpligt, och vårdnadshavarna jämlika parter. Kommer man fram till att samverkan ska inledas upprättas en barnet plan innehållande vilka verksamheter som ska samverka, vilka insatser var och en ska göra samt kontaktuppgifter till en person i varje verksamhet. Barnets plan är barnets dokument men ska vara tillgängligt för samtliga inblandade parter.

• barn och vårdnadshavare har/får kännedom om modellen
• ta emot och hantera information/signaler som uppmärksammats
• informationsinsamling och dokumentation sker fortlöpande
• analysera om andra aktörer behöver involveras och i så fall identifiera vilka
• samtycke inhämtas från barn och vårdnadshavare
• vid behov av samverkan sammankalla till möte med barn, vårdnadshavare och lämpliga övriga
• följa processen även när barnensbästa-ansvaret är överlämnat till samverkansansvarig verksamhet
• överlåta ansvar för barnets plan till den verksamhet som är mest involverad
• överlåta ansvar till nästa barnensbästa-ansvarig vid övergångar

Inom hälso- och sjukvården finns familjeombud inom varje verksamhet, som blir resurspersoner för att stärka och strukturera Region Kronobergs samlade arbete med våld i nära relationer, barn som far illa och barn som närstående.

Familjeombuden har bland annat i sitt uppdrag att stärka kollegor för att kunna arbeta inom Kronobarnsmodellen.

Läs mer om familjeombud

Syftet med Kronobarnsmodellen är att se till att alla barn i länet får jämlika, goda, uppväxtvillkor. Vi vill ta tillvara det goda arbete som gjorts tidigare, stärka det och identifiera och åtgärda eventuella svagheter och brister.

Det länsgemensamma syftet lyder Tillsammans skapar vi en trygg uppväxt för VARJE barn genom främjande, tidiga och samordnade insatser. Kronobarnsmodellen ger exempelvis:

• Jämlik och länsövergripande struktur – alla barn – alla verksamheter  
• Ett stort fokus på främjande och förebyggande arbete för att ge barn och unga i länet så goda uppväxtvillkor som möjligt så att så många som möjligt aldrig behöver vända sig till samhället för extra stöd eller hjälp
• Tidigt uppmärksammande och samverkan tidigt när behov finns enligt devisen ”små eller nya problem är lättare att lösa än stora”
• Det enskilda barnets behov i centrum
• Gemensamma verktyg och ett gemensamt språk för att säkerställa att alla inblandade vet vad som diskuteras
• Arbetssätt och material är anpassade efter barnkonventionen
• Samverkansmöte inom ramen för Kronobarnsmodellen tidigare och ofta med färre deltagare än SIP (samordnad individuell plan)
• Korta kontaktvägar för såväl samverkan som av mer rådfrågande karaktär. Det ska vara enkelt att få stöd även för verksamheterna så att så många av barnets behov som möjligt kan uppfyllas så nära barnet som möjligt
• Tydlig ansvarsstruktur OCH tillitsbaserade relationer. Vi arbetar både med att skapa en struktur och ett ramverk att luta sig mot samt en stark tillit till barnets förmåga och verksamheterna professioner
• Barnets plan ger alla involverade en tydlig och gemensam karta. Detta gör att vi undviker dubbelarbete i olika verksamheter, råd och insatser som går stick i stäv med varandra eller att barnet hamnar mellan olika organisatoriska stolar.
• Diger följeforskning och forskarsamverkan

Samverkansmöte enligt Kronobarnsmodellen syftar till att ge barnet/den
unge, samt involverade parter, goda förutsättningar att uppfylla barnets/den unges behov av stöd (dokumentet innehåller samtliga delar i en samordnad individuell plan, SIP, enligt socialtjänstlagen 2 kap 7§ och hälso- och sjukvårdslagen 3 f §, med barnet som subjekt).

Samverkansmöte inom ramen för Kronobarnsmodellen initieras tidigare än en SIP och då ofta med färre inblandade parter eftersom ärendet inte pågått så länge. Samverkansmötet öppnar upp för att flera olika verksamheter ska kunna delta i mötet, allt efter det enskilda barnets behov av samverkan. Barnet har en likvärdig och viktig roll i samverkansmötet, oavsett om det är lämpligt att barnet fysiskt är i rummet under mötet eller ej.

Främjande arbete är generellt. Det kan vara saker som att se till att det finns frukt och grönt med i måltiderna som serveras i skolan eller på sjukhus, erbjudanden om fritidsverksamhet som är öppen för alla eller att göra tillgängliga badplatser.

Förebyggande arbete liknar det främjande men riktar sig mer mot någon speciell grupp eller något särskilt ämne. Exempel på förebyggande arbete kan vara att ha fältare från socialtjänsten på plats i särskilt utsatta områden, att erbjuda ungdomar och vårdnadshavare information om alkohol i skolavslutningstider eller att ställa frågor om psykiskt mående till alla oavsett vad man söker för när man kommer till vårdcentralen.

Kronobarnsmodellen bygger mycket på tillit mellan såväl barn, vårdnadshavare och verksamheter samt inte minst mellan olika verksamheter. Med tillit i arbetet kan vi oftast få till samtycke (samtyckesblankett finns att hämta på hemsidan). Med samtycke kan vi bryta i stort sett all sekretess, utom prästens, i samtal.

Det blir lite knepigare när vi kommer till sekretess kring dokument. Den lagstiftning vi har idag är inte riktigt anpassad till det digitala samhälle vi lever i och den vilja till smidig samverkan vi har. Utan att gå in alltför mycket på lagstiftning så handlar knutarna mycket om personuppgifter och vem som äger och kan komma åt uppgifter (GDPR, patientdatalagstiftningen med flera). 

Ett arbete pågår där vi jobbar på lösningar för framtiden. 

För att säkerställa både integritet, sekretess, delaktighet och tillgänglighet arbetar vi med de lösningar som redan finns på plats i vårt län. Vi utgår från det journalsystem som Region Kronberg använder sig av (Cambio Cosmic) och vilket samtliga av våra åtta kommuner har tillgång till via Link. 

Idag har legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tillgång till barnetsplan, meddelandefunktion, kallelsefunktion och möjlighet till säkra digitala möten via Link. 

Genom att koppla på barnets plan till 1177 kan vi säkerställa att barnet och vårdnadshavaren får tillgång till planen samt att de verksamheter som inte har tillgång till Cambio Cosmic eller Link kan logga in, exempelvis polisen.

Arbetet med den digitala plattformen går framåt med fler parter men är komplicerat. Vi vill säkerställa att lösningen vi presenterar är hållbar, tillgänglig och lätt att använda.