Diagnostisk säkerhet

Försenade, felaktiga eller aldrig ställda diagnoser ligger ofta bakom vårdskador. Bland annat utgör de en stor del av de Lex Maria-anmälningar Region Kronoberg gör. Diagnostiska fel leder till ett stort onödigt lidande för patienten samtidigt som det också skapar onödiga kostnader för Region Kronoberg.

Diagnostisk säkerhet handlar om att vara medveten om sina beslutsprocesser och de fallgropar den mänskliga hjärnan kan hamna i när vi fattar beslut, i detta fall angående diagnoser.

Grunden i den diagnostiska säkerheten ligger i att man är öppen för alternativa diagnoser. Det innebär dock inte att man ska utreda alla tänkbara diagnoser på samma gång eller beställa alla prover man bara kan. Istället handlar det om att man hela tiden söker en förklaring till patientens besvär och att man tar ett ansvar för att diagnosen inte försenas. Detta ska också kombineras med en kostnadsmedvetenhet. 

Diagnostisk säkerhet innebär

  • Att man formulerar en utredningsplan som minskar risken att utredningen avbryts i förtid.
  • Att man bevakar utredningens tidsåtgång för att inte en försenad diagnos ska inträffa.
  • Att man har en kostnadsmedvetenhet.
  • Att man söker en förklaring till patientens besvär.
  • Att man beaktar risk för diagnostiska misstag.

Diagnostisk säkerhet innebär inte

  • Utreda för alla tänkbara diagnoser samtidigt.
  • Beställa alla prover på en gång.
  • Beställa alla undersökningar på en gång.
  • Utreda tillstånd som inte är aktuella att behandla.

Tips för diagnostisk säkerhet

  • Skriv symtom istället för diagnos vid bokningar.
  • Skriv remiss i direkt anslutning till patienten.
  • Vidimera svar och bevaka remisser.
  • Tappa inte bort patienten! Slut cirkeln.

För mer information om arbetet med Diagnostisk säkerhet, kontakta regionens chefläkare. Länk öppnas i nytt fönster 

Senast uppdaterad: 25 april 2025