Matvanor

Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och utveckling av kroniska sjukdomar, i kombination med övervikt och/eller undernäring ökar riskerna mångdubbelt.

Personer i socioekonomiskt svaga områden drabbas hårdast. Här finns ofta en ”bubbel börda” av undernäring, övervikt och kroniska sjukdomar relaterad till ohälsosamma matvanor, vilket har omedelbara samt långsiktiga konsekvenser för individen och familjen.

Med ohälsosamma matvanor avses en bristfällig näringskvalitet, vilket kännetecknas av ett lågt intag av frukt, bär, grönsaker, fullkorn och fisk och/eller ett högt intag av rött kött samt processade livsmedel med hög andel socker och salt. Ohälsosamma matvanor kan också innebära ett för högt eller för lågt intag av energi (kilokalorier), med övervikt, fetma eller undernäring som följd.

Informationen i pdf-format (pdf)

  1. Fråga om levnadsvanor
  2. Bedöm om vanan medför risk
  3. Erbjud enkla råd och vidare åtgärder
  4. Ge/remittera till rätt nivå av rådgivande samtal
  5. Dokumentera, följa upp/utvärdera åtgärd

Kom ihåg att du kan skicka hem frågor om levnadsvanor inklusive matvanor till individen inför besök via formulär från journalen. 

Fråga om matvanor

Tolkningsstöd för frågor om matvanor (docx)

Frågor om matvanor (docx)

  • Hur ser dina matvanor ut?
  • Använd gärna kostindex (5 frågor) som stöd om du inte har kompetens att identifiera ohälsosamma matvanor genom kostanamnes.

BMI är en indikator på energibalans, inte på matens näringskvalitet.

Bedöm om matvanorna medför risk

  • Definitionen för ohälsosamma matvanor är ett energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och/eller måltidsmönster som inte motsvarar individens behov. Det kan innebära både ett för stort eller ett för litet energiintag eller att tillförseln av näringsämnen är för liten.
  • - Att bedöma matvanor är med andra ord komplext. Resultat på Kostindex (frågorna ovan) ger en indikation på kvaliteten på maten och kan användas som stöd för att identifiera ohälsosamma matvanor.
Bedömning av kostindex: 
  • 9–12 poäng hälsosamma matvanor/0–4 poäng ohälsosamma matvanor.
  • 5–8 poäng innebär mindre bra matvanor. För personer med psykisk eller kronisk sjukdom, barn och unga samt vid övervikt och fetma innebär mindre bra matvanor en ökad risk för ohälsa och poängen kan därför bedömas som ohälsosamma matvanor.
  • Frukostfrågan ger inga poäng men är mått på måltidsordningen och planeringsförmåga, samt indikerar behov av extra uppmärksamhet ihop med låga poäng.

I journalen under sökord Levnadsvanor/ bedömningsinstrument finns frågorna om matvanor/ kostindex med automatisk uträkning för stöd till bedömning om individen har hälsosamma/ ohälsosamma matvanor.

Erbjud enkla råd och vidare åtgärder (KVÅ-kod DV141)

  • Enkla råd rekommenderas utgöra en del av bedömningssamtalet och bör kunna ges på alla nivåer.
  • Enkla råd bör ges utifrån Livsmedelsverkets allmänna kostråd, men med hänsyn till påverkan av symtom/diagnos och gärna i kombination med skriftlig information.
  • Utforska patientens motivation erbjud vidare åtgärder som rutin.

Ge/remittera till kvalificerat rådgivande samtal (KVÅ-kod DV142)

  • Bör ske vid ett särskilt avsatt besök med personal med fördjupad ämneskunskap inom näringslära och livsmedelskunskap ex. dietist. Samtalet är omfattande i tid och innehåll kan ges individuellt eller i gruppbehandling med olika yrkesgrupper med återkommande besök. Inkluderar motiverande strategier.
  • Om kompetens/tid inte finns i den egna verksamheten remittera/ hänvisa patienter till primärvårdens hälsoenhet. För personer med samtidiga kroniska sjukdomar inkluderas matvanor som en del i nutritionsbehandling, remittera till dietist.

Dokumentera och följ upp/utvärdera åtgärd

  • Dokumentera under sökordet Levnadsvanor. Sökordet finns i de flesta journalmallar.
  • Dokumentera åtgärder samt åtgärdskod (KVÅ-kod).
  • Följ alltid upp ordinerad åtgärd.

Riktlinjerna består huvudsakligen av åtgärder såsom rådgivning i form av samtal. Uppföljning och utvärdering av effekt ingår som en naturlig del, likaså att ge återkoppling och ytterligare motivationsstöd.. Enkla råd utgör en självklar del av patientmötet och bör kunna ges på alla nivåer.

Åtgärderna i form av samtal är indelade i två nivåer: rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Båda samtalsnivåerna utgår från en personcentrerad dialog med patienten. Det som skiljer kvalificerat rådgivande samtal från rådgivande samtal är att det är en mer omfattande åtgärd, ofta med både fler och längre sessioner och förutsätter att personalen är utbildad i den metod som används samt har fördjupad ämneskompetens.

Senast uppdaterad: 29 maj 2024