Projekt

Alkoholfri operation

Att vara alkoholfri 4-8 veckor inför operation minskar risken bland annat för sårinfektioner, blödningar samt hjärt-och lungkomplikationer, vilket i sin tur minskar lidandet för patienten, risken för reoperation och förkortar vårdtiden. 

Projektet handlar om att införa ett arbetssätt som involverar dialog med patienten om alkohols påverkan på operationsresultat och att erbjuda stöd för alkoholstopp.

Projektledare

Sjukhusvård: Anne-Marita Yngvesson

Primärvård: Maud Causey

Projektdirektiv alkoholfri operation (pdf)

Mer om levnadsvanor inför operation

Boka/kalla-processen

Genom uppgiftsväxling ska patienttid frigöras i processen för att boka och kalla. Det övergripande målet med projektet är att

• 50 procent av bokningar ska göras av invånarna via en webbtidbok.
• 30 procent av bokningar ska göras av administrativ personal.
• max 20 procent av bokningar ska göras av personal med vårdbakgrund.

Projektdirektiv boka/kalla (pdf)

Mer om boka/kalla-processen

Chefers organisatoriska förutsättningar

Forskning visar en tydlig koppling mellan chefers organisatoriska förutsättningar, verksamhetsresultat och trivsel på arbetsplatsen. Arbetet handlar om att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för regionens chefer, vilket i sin tur skapar bidrar till att skapa bättre möjligheter att möta det framtida kompetens- och resursbehovet. 

Projektledare: Marie Wallin

Mer om chefers organisatoriska förutsättningar (intern länk)

Dokumenterad överenskommelse med fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvård

Dokumenterad överenskommelse (tidigare patientkontrakt) är ett koncept i fyra delar som innefattar överenskommelse (vem som gör vad mellan patient och vården), möjlighet med fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvård vid behov, överenskomna tider och sammanhållen plan. Syftet med dokumenterad överenskommelse är att öka och förbättra delaktighet, samverkan, tillgänglighet och samordning. 

Projektledare: Therése Adrian

Projektdirektiv patientkontrakt (pdf)

Mer om patientkontrakt med fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvård

Egenmonitorering

Egenmonitorering handlar om att öka möjligheterna för patienter med vissa kroniska sjukdomstillstånd att hantera sin sjukdom med hjälp av digitalt stöd för kommunikation och medicinska kontroller på distans. Förutom ökad delaktighet i sin egen vård är förhoppningen att egenmonitoreringen ska göra att förändringar i hälsotillstånd fångas upp tidigare. 

Projektets första steg innebär en planeringsfas för hur Region Kronoberg ska kunna erbjuda egenmonitorering. 

Läs mer om egenmonitorering

Projektdirektiv: Egenmonitorering (docx)

Projektledare: Fanny Simonsson

Effektiv remisshantering

Projektet innebär att utforma standardiserade arbetssätt och ett förtydligande kring vilken kompetens som är mest lämplig för att hantera de olika momenten i remisshanteringen.

En digital ingång till vården - 1177 direkt

Alla offentliga vårdcentraler är sedan februari 2024 anslutna till den samlade digitala kontaktingången, 1177 direkt. Syftet med 1177 direkt är bland annat att förbättra den första kontakten med vården samt att erbjuda invånarna ett digitalt sätt att kontakta vården. De invånare som vill kan fortsatt ringa sin vårdcentral för att söka vård. 

Mer om en central kontaktingång till vården för nya symtom 

Projektdirektiv: En central kontaktingång till vården för nya symtom (pdf)

Projektledare: Therese Lindberg

Framtidens vårdcentral Dalbo

Projektet ska utveckla framtidens vårdcentral med en jämlik och nära vård för att främja medborgarnas hälsa på Araby och Dalbo. Detta görs genom ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Vi vill arbeta för en ökad hälsolitteracitet hos befolkningen för att skapa trygghet och öka deras kunskap om egenvård. Hälsolitteracitet handlar om förmågan att hitta, förstå, kritiskt värdera och använda information på ett sätt som främjar hälsa.

Föräldrastödsprogram

I Sverige har var tionde 4-åring en övervikt eller obesitas. Förekomsten ökar med åldern och vid 6 års ålder är så många som vart femte barn drabbat. Otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor hos barn och unga ökar risken för sämre fysisk och psykisk hälsa, men också risken för övervikt och fetma. Inom ramen för projektet erbjuds familjer som har barn i åldern 2-6 år med obesitas eller övervikt, hjälp genom ett föräldrastödsprogram. Syftet är att etablera en struktur för tidiga insatser för att förhindra fetma hos barn och unga.

Projektledare: Märta Karlsson

Projektdirektiv familjestödsbehandling (pdf)

Geografiskt områdesansvar för jämlik hälsa

Bakgrunden till projektet är att hälsan i Kronobergs län är överlag god men det råder väsentliga skillnader mellan olika grupper i samhället samt ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen gällande primärvårdens uppdrag att arbeta förebyggande även gentemot befolkningen.

Projektet utgår från kvalitativ och kvantitativ data i just det specifika geografiska området för att urskilja ojämlikheter i hälsa och kunna rikta förebyggande och hälsofrämjande insatser tillsammans med invånarna och närsamhällets aktörer. Syftet är att skapa en struktur för primärvårdens arbete med geografiskt områdesansvar och utjämna ojämlikheter i ohälsa. Tidsperiod 250901-271231.

Projektledare: Linn Hellqvist

Beslutsunderlag (pdf)

Erbjudande att ingå som modellverksamhet i pilotprojektet geografiskt områdesansvar (pdf)

Förstudie (pdf)

Informationsdriven vård

I samarbete med Ljungby kommun och Campus Ljungby deltar Region Kronoberg i ett projekt som handlar om att kartlägga patienten/omsorgstagarens resa genom vården för att bättre och snabbare kunna rikta insatser utan hänsyn till organisatoriska gränser. En viktig del i projektet handlar om att skapa bättre sätt för kommun och region att kunna dela information. Projektet finansieras av Kampradstiftelsen.   

Karriärmodeller

Projektet handlar om att ta fram karriärmodeller som beskriver  kompetenskrav och möjlig karriärutveckling utifrån verksamheternas och patienternas behov. Förutom att tydliggöra karriärvägar är modellen ett verktyg för strategisk kompetensförsörjning som bland annat är tänkt att användas vid rekrytering, medarbetarsamtal och bemanningsplanering.

Projektledare: Liselotte Borg

Projektdirektiv karriärmodeller (pdf)

Kompetensväxling

Området kompetensväxling innehåller flera delar. Som en grund matchas framtida kompetensbehov utifrån vårdstrukturen för nära vård med en prognos för tillgänglig kompetens. Utifrån den fakta genomförs projekt för att säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig. Det innebär bland annat kompetensväxling mellan vårdpersonal, mellan vårdpersonal och administrativ personal, mellan vårdpersonal och servicepersonal samt mellan medarbetare och patienter.

Kronobarnsmodellen

Kronobarnsmodellen är en del i det övergripande arbetet inom Barnens bästa gäller! i Kronoberg. Det är själva arbetsmodellen för att åstadkomma sammanhållna och tidiga insatser för barn och unga.

Region Kronoberg och länets kommuner har beslutat att införa Kronobarnsmodellen brett. Exempel på delar i arbetsmodellen är verktyg för främjande och förebyggande arbetssätt, samverkansmöten kring det enskilda barnet samt upprättande av en barnets plan.

Projektledare: Gabriella Roström

Projektdirektiv Kronobarnsmodellen (pdf)

Mer om Kronobarnsmodellen och Barnens bästa gäller ! i Kronoberg

Levnadsvanor under och efter graviditet - Leva-metoden

Ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är riskfaktorer för övervikt/obesitas. Hög inskrivningsvikt är en riskfaktor för komplikationer i samband med förlossning och graviditet, bland annat ökar risken för graviditetsdiabetes, högt blodtryck samt kejsarsnitt.

Syftet med projektet är att bidra till minskad förekomst av vår tids folksjukdomar genom att främja hälsosamma levnadsvanor och viktutveckling hos patienten och dennes familj samt att bidra till minskning av riskfaktorer i samband med graviditet och förlossning kopplat till hög vikt och ohälsosamma levnadsvanor.

Projektdirektiv Levnadsvanor under och efter graviditet inkl LEVA metoden (pdf)

Minska återinläggningar

Ytterligare ett delprojekt inom Nära vård i hemmet handlar om att öka samverkan mellan vårdcentraler, enheter på sjukhus och kommunal hälso- och sjukvård för att förbättra vården runt patienter med större behov. På så sätt skapar man trygghet för patienten och teamet och kan undvika återinläggning i större utsträckning.

Nära vård i hemmet

Detta projekt handlar om att kartlägga behov och förutsättningar, och att sedan utveckla fler möjligheterna för vård i hemmet - ta fram modeller för mobila vårdformer och vård i hemmet. Projektet genomförs i nära samverkan mellan patient, region och kommun.

Projektdirektiv för nära vård i hemmet (pdf)

Projektledare för Nära vård i hemmet: Fanny Simonsson

Mer om nära vård i hemmet

Personcentrerade sammanhållna vårdförlopp för olika sjukdomstillstånd

Utifrån bästa tillgängliga kunskap om vård och behandling tas sammanhållna vårdförlopp fram för olika sjukdomstillstånd, det vill säga en tydlig väg för patienten genom vården. Arbetet sker i samverkan med övriga regioner i landet och syftet är att säkra kvalitet, effektivitet och jämlika vårdmöjligheter för invånarna.

Verksamhetsutvecklare: Josefina Johannisson 

Projektdirektiv personcentrerade sammanhållna vårdförlopp (pdf)

Mer om personcentrerade sammanhållna vårdförlopp

Riktade hälsosamtal

Att arbeta hälsofrämjande med riktade hälsosamtal är ett effektivt sätt att systematiskt förebygga insjuknande i flera av våra stora folksjukdomar. Vi erbjuder därför riktade hälsosamtal till 50-åringar på länets vårdcentraler.

Införandekoordinator:
Ulrika Frick

Mer om hälsosamtal för 50-åringar

Sammanhållen planering

Region Kronoberg deltar i det nationella projektet Sammanhållen planering 1177. Projektet ska bidra till ett sammanhållet 1177.se där det öppna och det inloggade läget upplevs som en sammanhängande webbplats. Det innebär en mer modern, intuitiv, lättnavigerad och integrerad användarupplevelse i samtliga delar av 1177.se. På så vis kommer individer med komplexa vårdbehov och flera kontakter få bättre förutsättningar att kontakta vården.

Läs mer om sammanhållen planering

Projektledare: Therese Lindberg

Skörhetsskattning

Ett delprojekt inom Nära vård i hemmet innebär att patienter över 65 år som hamnar på sjukhus eller får vård i hemmet ska skörhetsbedömas utifrån sitt normaltillstånd innan de blev sjuka. Skattningen ger både en indikation på hur individen kan klara olika medicinska och kirurgiska behandlingar och värdefull information om hur patienten var innan den blev sjuk.

Mer om skörhetsskattning

Delprojektledare skörhetsskattning: Fanny Simonsson

Struktur för arbetet med levnadsvanor 

Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga i befolkningen, hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Ett första projekt innebär att genomföra en förstudie som kan vara utgångspunkt när vi utformar en struktur för att arbeta effektivt med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.

Förstudien är avslutad. Beslut finns att driva projektet vidare enligt förslag till beslut i förstudien. Planering av steg 2 har påbörjats.

Projektledare: Pia Andersen

Projektdirektiv Struktur för organisering av arbetet med levnadsvanor - direktiv till förundersökning

Slutrapport förstudie till struktur för organisering av
arbetet med levnadsvanor (pdf)

Bilaga 1, underlag till förstudie (pdf)

Bilaga 2, illustration av föreslagen struktur (pdf)

Mer om och stöd för arbetet med levnadsvanor

Medicinska riktlinjer levnadsvanor

Taligenkänning

Taligenkänning innebär att tal översätts direkt till text. Med start i oktober 2021 breddinförs taligenkänning i hälso- och sjukvården. Målet är att 80 procent av alla journalförare inom sjukhusvård, primärvård, psykiatri och rättspsykiatri ska använda taligenkänning hösten 2024.

Projektledare: Anna-Maria Königsson

Projektdirektiv Taligenkänning (pdf)

Mer om taligenkänning

Utvecklat personcentrerat förhållningssätt

Projektet handlar om att skapa förutsättningar för att alla verksamheter inom hälso- och sjukvården ska kunna utveckla det personcentrerade och hälsofrämjande förhållningssättet. Projektet består av tre delar:

• Patientutbildning enligt metoden lära och bemästra: Projektet ska genomföra och utvärdera patientutbildning enligt modellen ”lärande café/lära och bemästra”. Utbildningen ger deltagarna strategier för att förstå och hantera livssituationen som sjukdomen innebär och stärka förmåga till egenvård.
• Utvecklat personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt: Projektet ska genomföra och utvärdera en utbildningsmodell för ett stärkt personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt. Utgångspunkt för projektet tas i regionens studiecirkel om personcentrerat förhållningssätt.
• Utveckla ett systematiskt arbetssätt för att tillvarata patienterfarenhet som kunskap: Projektet ska etablera en resursgrupp med personer som har egen erfarenhet av hälso- och sjukvården. Syftet är att ta tillvara patienters och närståendes perspektiv, kunskaper och erfarenheter. Tillsammans med forskning och professionellas kunskaper och beprövade erfarenhet ger det en större kunskapsbas.  

Projektledare: Jonas Eriksson

Projektdirektiv: Utvecklat personcentrerat förhållningssätt (pdf)

Läs mer om projektets olika delar:

Vårdgivarwebben - Resursgrupp nära vård

Vårdgivarwebben - Arbetsmaterial för personcentrerad vård

Vidareutbildning av yrkeskategorier

Vidareutbildning av yrkeskategorier spelar en viktig roll i kompetensutvecklingen av medarbetare. Utbildningarna kan exempelvis syfta till att stärka en viss yrkeskategoris kompetenser för att kunna utföra mer avancerade arbetsuppgifter. Att ge olika yrkeskategorier möjlighet till vidareutbildning är ett sätt att möjliggöra kompetensväxling och samtidigt göra yrkesrollerna och arbetsplatserna mer attraktiva.

Just nu ansöker regionen om en YH-utbildning för specialistundersköterska Nära vård. 

• Magnus Frithiof, programchef
• Hanna Lunding, samordnare
• Marcus Johansson, utredare
• Pauline Ranney, utredare
• Frida Jonsson, huvudprojektledare Personcentrerad vård
• Angelica Arvidsson, huvudprojektledare Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder
• Mirsada Myrskog Rizvanovic, huvudprojektledare Digifysisk vård och Kompetens