Alkohol

Högkonsumenter av alkohol nyttjar både primärvård och annan sjukvård betydligt mer än andra.

Alkoholvanor kan vara en betydande bakomliggande orsak till en rad olika sjukdomar och besvär. Som exempel kan nämnas hypertoni, ont i mage, rygg, oro, trötthet, ångest, sömnbesvär, frakturer, upprepade eller långdragna sjukskrivningar (egentligen kan nästan alla sjukdomar och besvär vara kopplade till alkohol).

De flesta människor kan dricka alkohol och leva långa friska liv men alla kan bli beroende av alkohol, och det redan som unga. Alkohol kan i små mängder öka lustkänslor, avspänning och underlätta sociala kontakter. Just därför att alkoholen har positiva effekter så är det lätt att öka sin konsumtion så att den orsakar problem. Det finns därför anledning till att vara uppmärksam och våga prata om alkoholkonsumtion som en eventuell bidragande orsak till patientens hälsoproblem.

Stöd i patientmötet

Informationen i pdf-format (pdf)

Fråga om levnadsvanor
Bedöm om vanan medför risk
Erbjud enkla råd och vidare åtgärder
Ge/remittera till rätt nivå av rådgivande samtal
Dokumentera. Följa upp/utvärdera åtgärd

Kom ihåg att du kan skicka hem frågor om levnadsvanor inklusive alkohol till individen inför besök via formulär från journalen.

Fråga om alkoholvanor

Tolkningsstöd för frågor om alkohol (docx)

Frågor om alkoholvanor (docx)

Hur ser dina alkoholvanor ut?
Använd gärna Audit C (tre frågor) som stöd för att fråga om, och identifiera, riskbruk av alkohol.

I journalen under sökord Levnadsvanor/bedömningsinstrument finns frågorna om alkohol/audit C för stöd till bedömning. Riskbruk enligt Audit C: 5 poäng eller för man och 4 poäng eller mer för kvinnor.

Bedöm om alkoholvanorna medför risk

Använd bild på standardglas i samtal med patient.

Riskbruk föreligger vid konsumtion av 10 standardglas eller mer/vecka oavsett kön.
Riskbruk föreligger vid intensivkonsumtion på mer är 4 standardglas vid samma tillfälle, en gång per månad, oavsett kön.
Allt bruk hos barn och unga, i samband med graviditet, bilkörning och i arbetslivet innebär riskbruk och nolltolerans gäller i dessa situationer/sammanhang.

Erbjud enkla råd och vidare åtgärder (KVÅ-kod DV121)

Enkla råd rekommenderas utgöra en del av bedömningssamtalet och bör kunna ges på alla nivåer av hälso- och sjukvården.
Ges till alla patienter där det är relevant, det vill säga där alkoholkonsumtionen kan ha ett samband/påverkan på diagnos/symptom el. behandling. Information ska ges om samband samt effekten av att dricka mindre. Definition av riskbruk kan vara till stöd i samtalet.
Utforska patientens motivation erbjud vidare åtgärder som rutin vid riskbruk eller över.

Ge/remittera till rådgivande samtal (KVÅ-kod DV122)

Rekommenderas till patienter med alkoholkonsumtion över riskbruksnivå eller som använder alkohol för att hantera andra problem som smärta, ångest, nedstämdhet, sömnproblem.
Det rådgivande samtal ska genomföras med utgångspunkt från patientens aktuella problem/hälsotillstånd/situation.
Föreslå patienten att försöka halvera sin konsumtion under 4 veckor då en halvering upplevs av många som ett uppnåeligt mål under en period. Kallas ”halveringsexperimentet”.
Om rådgivande samtal ej leder till önskad minskning av konsumtionen kan individen behöva ytterligare stöd. Ungefär en tredjedel av högkonsumenterna har ett utvecklat beroende, varav de flesta (ca 75 %) har ett lindrigt till måttligt beroende.
Om din verksamhet inte kan erbjuda stöd till förändring remittera/hänvisa till primärvårdens hälsoenhet för rådgivande samtal. Vid mer omfattande problematik och samsjuklighet finns möjlighet att remittera till Integrerad missbruks- och beroendemottagningen.

Dokumentera och följ upp/utvärdera åtgärd

Dokumentera under sökordet Levnadsvanor. Sökordet finns i de flesta journalmallar.
Dokumentera åtgärder samt åtgärdskod (KVÅ-kod).
Följ alltid upp ordinerad åtgärd.

Ytterligare stöd och information

Nationella riktlinjer

Riktlinjerna består huvudsakligen av åtgärder såsom rådgivning i form av samtal. Uppföljning och utvärdering av effekt ingår som en naturlig del, likaså att ge återkoppling och ytterligare motivationsstöd.. Enkla råd utgör en självklar del av patientmötet och bör kunna ges på alla nivåer.

Åtgärderna i form av samtal är indelade i två nivåer: rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Båda samtalsnivåerna utgår från en personcentrerad dialog med patienten. Det som skiljer kvalificerat rådgivande samtal från rådgivande samtal är att det är en mer omfattande åtgärd, ofta med både fler och längre sessioner och förutsätter att personalen är utbildad i den metod som används samt har fördjupad ämneskompetens.